Maskinistutbildning
Information till dig som är intresserad av att gå Hagabions maskinistutbildning. Det här är ett informationsblad som beskriver biografmaskinistyrket och vad som krävs för att kunna gå en maskinistutbildning hos oss på Hagabion.
• Introduktion till yrket
Att arbeta som biografmaskinist innebär för det mesta att man hanterar riktig film, dvs en lång remsa på ungefär 3000 meter som vanligen är 35 mm bred och gjord av polyester. Det är fortfarande på många sätt ett hantverksyrke.
En film kommer till biografen i en låda där den ligger nerklippt i flera mindre delar för att enklare kunna transporteras. En maskinist ansvarar för att klippa ihop dessa delar till en eller två sammanhållande remsor och det är även maskinistens uppgift att sedan klippa ner filmen igen för transport till nästa biograf.
Filmen måste behandlas varsamt och hållas dammfri. Fingeravtryck på filmremsan ser inte snyggt ut på duken och damm ger det karaktäristiska ”regn” som man ofta ser i gamla filmer. Maskinisten har till uppgift att måna om filmen och se till att skador inte uppstår.
Maskinisten ansvarar även för projektorerna, underhåll av dem och ljudutrustning. Man ser till att visningen i sin helhet går bra och att publiken uppskattar den. Man ansvarar ofta även för publikens säkerhet och att brandföreskrifter följs. Videoprojektion blir allt vanligare varför man som biografmaskinist idag även bör kunna hantera sådan utrustning i olika format.
Inne i maskinrummet ligger temperaturen kring 25 grader, ibland mer och fläktsystemet är inte alltid i prima skick. Det brukar vara mörkt och projektorerna bullrar och smattrar.
På Hagabion kör vi med två projektorer per film vilket innebär att maskinisten sitter och vaktar för att köra igång andra halvan av filmen när första rullen tar slut. Detta är ett moment som kräver mycket träning för att det inte ska bli avbrott i filmen. Utöver dessa minuter av vaktande hinner maskinisten inte se filmerna som körs.
Biografmaskinisten måste kunna hålla sig lugn och koncentrerad när något går fel och en hel publik sitter och väntar på filmen de betalat för att se och som de förstås vill se i tid. Felsökning och improvisation är en stor del av yrkesskickligheten, något man bara lär sig genom erfarenhet. Därför väger den sammanlagda tiden man ägnat åt filmkörning mycket tungt. Det är nödvändigt att man som maskinist bryr sig om visningen och månar om publikens filmupplevelse. Gör man det så kommer man också att lära sig det som krävs.
Arbetet innebär för det mesta mycket sena kvällar. Maskinisten är den sista att lämna biografen och ansvarar vanligtvis för låsning av lokalerna.
• Utbildningens upplägg
Hagabions yrkesutbildning till biografmaskinist omfattas av ett flertal obligatoriska teorikurser och en lärlingsbaserad praktik om minst 100 timmar tillsammans med en handledare som innehar kompetensbevis för biografmaskinister. Utbildningens längd beräknas till ungefär 12 månader men kan slutföras tidigare beroende på hur ofta man praktiserar och hur fort man lär sig. Utbildningen är inte kostnadsfri då varje maskinist förbinder sig att arbeta ideellt på bion två gånger i månaden under ett år efter slutförd utbildning. Alla maskinister på Hagabion arbetar ideellt liksom kassapersonalen. Utöver det blir det inga kostnader.
Som lärling går man bredvid en handledare under ordinarie visningar och får successivt utvidgat ansvar. Att under hela praktiktiden komma i tid till passet och stanna tills passet fullbordats anses vara en förutsättning för att man ska kunna fullfölja utbildningen. Detta innebär vanligtvis kl 18:00 till ca 23:15. Det finns även dagpass på lördagar och söndagar som varar från kl 13:00 till ca 18:00.
För att uppnå en god kontinuitet i utbildningen bör man kunna praktisera vid ett tillfälle per vecka och då kan man bli klar på cirka ett halvår. Om man praktiserar mer sällan behöver man räkna med att utbildningen tar minst ett år att fullborda. Utbildningen slutförs genom ett internt prov som måste godkännas innan man får ”köra upp” officiellt för kompetensbevis.
Som lärling förväntas man delta i arbetet under samma förutsättningar som ordinarie maskinist. Man bör alltså själv exempelvis hålla koll på tider för filmernas start, slut och skifte. Att sitta och fika med vänner hinns inte med under ett lärlingspass. Man bör vara koncentrerad, engagerad och beredd att i viss mån prioritera sin utbildning.
• Hur du gör för att gå utbildningen
För att kunna bli aktuell som lärling behöver du först gå bredvid ordinarie maskinist under några timmar vid ett eller fler tillfällen för att känna på vad det innebär och se om det verkligen är något för dig, ett pröva-på-pass helt enkelt..
För att få en tid till det hör du enklast av dig till maskinisternas utbildningsgrupp (se e-postadress längst ned på sidan). Om du besöker bion kan du även, om du vill, fråga i biljettkassan där efter tjänstgörande maskinist och höra ifall denne har möjlighet att ta emot dig för ett pröva-på-pass, och i så fall komma överens om en tid för det.
När du gått minst ett sådant pass och bestämt dig för att du vill gå utbildningen så kontaktar du på nytt utbildningsgruppen och ber om att få komma på intervju. Vi kommer då snarast möjligt att bestämma möte med dig.
Efter intervjun kontaktas du av oss och får besked om ifall du kan börja och i så fall när.
• Sist men inte minst…
Det är otroligt roligt att vara biografmaskinist! Som maskinist är du allsmäktig i ditt eget maskinrum och därför är det i synnerhet ett yrke för alla som någon gång känt att biograferna har för högt ljud, eller för lågt ljud, halvtaskig skärpa, eller att filmen inte startar i rätt tid, eller att det visas för många trailers, eller för få trailers. Det är ett yrke för alla som tycker om film, och framför allt är det ett yrke för alla som vill passa på att lära sig ett hantverk som till följd av utvecklingen på digitalområdet inte alltid kommer finnas kvar.
Hoppas du vill söka Hagabions maskinistutbildning. Du är hjärtligt välkommen!
För kontakt och mer info: Maskinisterna@Hagabion.se
Att arbeta som biografmaskinist innebär för det mesta att man hanterar riktig film, dvs en lång remsa på ungefär 3000 meter som vanligen är 35 mm bred och gjord av polyester. Det är fortfarande på många sätt ett hantverksyrke.
En film kommer till biografen i en låda där den ligger nerklippt i flera mindre delar för att enklare kunna transporteras. En maskinist ansvarar för att klippa ihop dessa delar till en eller två sammanhållande remsor och det är även maskinistens uppgift att sedan klippa ner filmen igen för transport till nästa biograf.
Filmen måste behandlas varsamt och hållas dammfri. Fingeravtryck på filmremsan ser inte snyggt ut på duken och damm ger det karaktäristiska ”regn” som man ofta ser i gamla filmer. Maskinisten har till uppgift att måna om filmen och se till att skador inte uppstår.
Maskinisten ansvarar även för projektorerna, underhåll av dem och ljudutrustning. Man ser till att visningen i sin helhet går bra och att publiken uppskattar den. Man ansvarar ofta även för publikens säkerhet och att brandföreskrifter följs. Videoprojektion blir allt vanligare varför man som biografmaskinist idag även bör kunna hantera sådan utrustning i olika format.
Inne i maskinrummet ligger temperaturen kring 25 grader, ibland mer och fläktsystemet är inte alltid i prima skick. Det brukar vara mörkt och projektorerna bullrar och smattrar.
På Hagabion kör vi med två projektorer per film vilket innebär att maskinisten sitter och vaktar för att köra igång andra halvan av filmen när första rullen tar slut. Detta är ett moment som kräver mycket träning för att det inte ska bli avbrott i filmen. Utöver dessa minuter av vaktande hinner maskinisten inte se filmerna som körs.
Biografmaskinisten måste kunna hålla sig lugn och koncentrerad när något går fel och en hel publik sitter och väntar på filmen de betalat för att se och som de förstås vill se i tid. Felsökning och improvisation är en stor del av yrkesskickligheten, något man bara lär sig genom erfarenhet. Därför väger den sammanlagda tiden man ägnat åt filmkörning mycket tungt. Det är nödvändigt att man som maskinist bryr sig om visningen och månar om publikens filmupplevelse. Gör man det så kommer man också att lära sig det som krävs.
Arbetet innebär för det mesta mycket sena kvällar. Maskinisten är den sista att lämna biografen och ansvarar vanligtvis för låsning av lokalerna.
• Utbildningens upplägg
Hagabions yrkesutbildning till biografmaskinist omfattas av ett flertal obligatoriska teorikurser och en lärlingsbaserad praktik om minst 100 timmar tillsammans med en handledare som innehar kompetensbevis för biografmaskinister. Utbildningens längd beräknas till ungefär 12 månader men kan slutföras tidigare beroende på hur ofta man praktiserar och hur fort man lär sig. Utbildningen är inte kostnadsfri då varje maskinist förbinder sig att arbeta ideellt på bion två gånger i månaden under ett år efter slutförd utbildning. Alla maskinister på Hagabion arbetar ideellt liksom kassapersonalen. Utöver det blir det inga kostnader.
Som lärling går man bredvid en handledare under ordinarie visningar och får successivt utvidgat ansvar. Att under hela praktiktiden komma i tid till passet och stanna tills passet fullbordats anses vara en förutsättning för att man ska kunna fullfölja utbildningen. Detta innebär vanligtvis kl 18:00 till ca 23:15. Det finns även dagpass på lördagar och söndagar som varar från kl 13:00 till ca 18:00.
För att uppnå en god kontinuitet i utbildningen bör man kunna praktisera vid ett tillfälle per vecka och då kan man bli klar på cirka ett halvår. Om man praktiserar mer sällan behöver man räkna med att utbildningen tar minst ett år att fullborda. Utbildningen slutförs genom ett internt prov som måste godkännas innan man får ”köra upp” officiellt för kompetensbevis.
Som lärling förväntas man delta i arbetet under samma förutsättningar som ordinarie maskinist. Man bör alltså själv exempelvis hålla koll på tider för filmernas start, slut och skifte. Att sitta och fika med vänner hinns inte med under ett lärlingspass. Man bör vara koncentrerad, engagerad och beredd att i viss mån prioritera sin utbildning.
• Hur du gör för att gå utbildningen
För att kunna bli aktuell som lärling behöver du först gå bredvid ordinarie maskinist under några timmar vid ett eller fler tillfällen för att känna på vad det innebär och se om det verkligen är något för dig, ett pröva-på-pass helt enkelt..
För att få en tid till det hör du enklast av dig till maskinisternas utbildningsgrupp (se e-postadress längst ned på sidan). Om du besöker bion kan du även, om du vill, fråga i biljettkassan där efter tjänstgörande maskinist och höra ifall denne har möjlighet att ta emot dig för ett pröva-på-pass, och i så fall komma överens om en tid för det.
När du gått minst ett sådant pass och bestämt dig för att du vill gå utbildningen så kontaktar du på nytt utbildningsgruppen och ber om att få komma på intervju. Vi kommer då snarast möjligt att bestämma möte med dig.
Efter intervjun kontaktas du av oss och får besked om ifall du kan börja och i så fall när.
• Sist men inte minst…
Det är otroligt roligt att vara biografmaskinist! Som maskinist är du allsmäktig i ditt eget maskinrum och därför är det i synnerhet ett yrke för alla som någon gång känt att biograferna har för högt ljud, eller för lågt ljud, halvtaskig skärpa, eller att filmen inte startar i rätt tid, eller att det visas för många trailers, eller för få trailers. Det är ett yrke för alla som tycker om film, och framför allt är det ett yrke för alla som vill passa på att lära sig ett hantverk som till följd av utvecklingen på digitalområdet inte alltid kommer finnas kvar.
Hoppas du vill söka Hagabions maskinistutbildning. Du är hjärtligt välkommen!
För kontakt och mer info: Maskinisterna@Hagabion.se
